Ryska medier skräddarsyr budskap för olika delar av världen

Ryska statsstyrda medier anpassar sina budskap efter vilka de vill påverka. Det visar en ny studie av Charlotte Wagnsson, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan och Christiern Santos Okholm, fil.dr. vid European Research Institute.

I en studie som nyligen publicerats i tidskriften Post-Soviet Affairs analyserar forskarna hur de ryska medieplattformarna RT och Sputnik utformar berättelser om multipolaritet och neokolonialism för olika målgrupper i Afrika, Latinamerika och den internationella engelskspråkiga informationsmiljön.

– Vi visar att ryska statsstyrda medieplattformar inte sprider samma budskap överallt, utan anpassar centrala propaganda- och desinformationsnarrativ till olika regionala publiker, säger Charlotte Wagnsson.

Samma budskap – olika berättelser

Resultaten visar att de övergripande budskapen är desamma, men att innehållet anpassas till olika historiska erfarenheter och politiska sammanhang.

I de franskspråkiga utgåvorna, som riktar sig till målgrupper i Afrika, framställs Frankrike och andra europeiska länder ofta som koloniala aktörer som fortfarande utövar inflytande över afrikanska stater. Samtidigt beskrivs Ryssland som en attraktiv partner i en framväxande multipolär världsordning.

I de spanskspråkiga utgåvorna, riktade mot Latinamerika, kopplas neokolonialism i stället till USA, kapitalism och anti-amerikanska föreställningar. Där lyfts Kina ofta fram som den viktigaste drivkraften bakom en ny världsordning.

– Resultaten visar att rysk desinformation och propaganda inte paketeras som ett enhetligt globalt budskap, utan som en repertoar av målgruppsanpassade berättelser, säger Charlotte Wagnsson.

Viktigt för att förstå informationspåverkan

Forskarna menar att kunskap om hur narrativ anpassas är viktig eftersom informationspåverkan har blivit ett centralt säkerhetspolitiskt verktyg.

– Vi behöver förstå inte bara att vissa stater använder propaganda och desinformation, utan också hur budskap anpassas till olika samhällen, historiska erfarenheter och politiska sårbarheter, säger Charlotte Wagnsson.

Enligt studien använder ryska statsstyrda medier berättelser om multipolaritet och neokolonialism eftersom de kan få genomslag hos målgrupper som har erfarenheter av kolonialism, ojämlikhet eller upplevd västlig dominans.

– Genom att synliggöra hur narrativ utformas för olika publiker kan vi bättre stärka samhällets motståndskraft mot antagonistisk informationspåverkan, säger Charlotte Wagnsson.

Analyserade sex versioner av RT och Sputnik

Forskarna undersökte hur de två narrativen byggs upp och anpassas till olika målgrupper. Studien omfattar sex olika upplagor av RT och Sputnik: två engelskspråkiga, två franskspråkiga och två spanskspråkiga.

Materialet analyserades med hjälp av narrativanalys, en metod som gör det möjligt att studera hur berättelser konstrueras och används för att påverka mottagarnas förståelse av politiska skeenden.

Fokus på det globala syd

Tidigare forskning om rysk informationspåverkan har främst fokuserat på västvärlden. Men i takt med att Ryssland har fördjupat sina relationer med länder i det som brukar kallas det globala syd har behovet av kunskap om påverkan utanför väst ökat.

– Vi ville också visa att det globala syd inte bör behandlas som en enhetlig publik. Våra resultat visar att ryska statsstyrda medier anpassar sina narrativ på olika sätt beroende på målgrupp och regional kontext, säger Charlotte Wagnsson.