Ny bok om utmaningarna efter Colombias fredsavtal

Tio år efter det historiska fredsavtalet i Colombia undersöker en ny antologi glappet mellan politiska ambitioner och verkligheten för människor som lever med konsekvenserna av väpnad konflikt. Boken lyfter fram hur kvinnor, urfolk och hbtqi-personer driver förändring trots fortsatt våld.

År 2016 undertecknade Colombias regering och Farc-EP-gerillan ett fredsavtal som fick internationell uppmärksamhet för sina ambitiösa mål om jämställdhet, övergångsrättvisa och återintegrering av före detta kombattanter i samhället.

Tio år senare undersöker antologin Ten Years After Havana: Feminist and Decolonial Analyses of the Implementation of Colombia’s Peace Agreement vad som har hänt sedan avtalet undertecknades. Bokens redaktörer är Priscyll Anctil Avoine, forskare vid Försvarshögskolan, och Sanne Weber vid Radboud University i Nederländerna.

– Colombias fredsavtal var banbrytande på många sätt, inte minst när det gäller jämställdhet. Men ambitiösa politiska mål leder inte automatiskt till verklig förändring för människor som drabbats av väpnade konflikter. Vi ville förstå hur arbetet faktiskt ser ut i praktiken, säger Priscyll Anctil Avoine.

Stort glapp mellan politiska mål och verklighet

I stället för att mäta framsteg genom statistik och politiska indikatorer fokuserar boken på erfarenheter från människor som lever i områden präglade av årtionden av väpnad konflikt. Med utgångspunkt i feministiska och dekoloniala perspektiv undersöker forskarna hur lokalsamhällen hanterar fortsatt våld, ojämlikhet och konflikter om mark och naturresurser.

Resultaten visar att det fortfarande finns ett stort glapp mellan avtalets löften och hur de genomförs i praktiken. Samtidigt framgår det hur lokala organisationer och sociala rörelser fortsätter att driva förändring.

– En av våra viktigaste slutsatser är att gräsrotsorganisationer spelar en avgörande roll. Kvinnor, hbtqi-personer, afrocolombianer och urfolk fortsätter att försvara sina rättigheter och sina territorier, ofta under mycket svåra och farliga förhållanden, säger Priscyll Anctil Avoine.

Lärdomar för framtida fredsprocesser

Bokens 18 kapitel utmanar traditionella synsätt genom att visa hur jämställdhet, tillgång till mark, exploatering av naturresurser och säkerhet hänger samman. Med exempel från olika delar av Colombia undersöker forskarna bland annat återintegreringen av före detta kombattanter, sexuellt våld och vilka konsekvenser utvinning av naturresurser får för lokalsamhällen.

Enligt redaktörerna är det avgörande att förstå dessa samband för att kunna skapa hållbar fred.

– Fred handlar inte bara om att underteckna ett avtal eller få slut på väpnade strider. Det handlar också om att komma till rätta med den ojämlikhet och de former av våld som fortsätter att prägla människors vardag. Det är en viktig lärdom för andra konfliktdrabbade länder, säger Priscyll Anctil Avoine.