Bottar på sociala medier kan snedvrida det demokratiska samtalet

Bottar kan påverka demokratin utan att sprida falsk information. En ny studie från Försvarshögskolan utvecklar ett ramverk för att förstå hur automatiserade konton kan skapa en missvisande bild av vilka politiska aktörer och idéer som har stöd i samhället.

Bottar på sociala medier, det vill säga automatiserade konton som kan efterlikna mänskliga användare och till exempel publicera eller sprida innehåll, förknippas ofta med desinformation och utländsk påverkan. Men de kan undergräva det demokratiska samtalet även utan att sprida falska uppgifter eller styras av en främmande makt. Det visar Linus Wahlberg, doktorand i statsvetenskap vid Försvarshögskolan, i en ny studie av diskussionen på Twitter, numera X, inför det svenska riksdagsvalet 2022.

– Om vi enbart tittar efter falsk information riskerar vi att missa andra former av påverkan. Ett problem är att bottar kan få vissa åsikter att framstå som betydligt vanligare än de faktiskt är. De kan skapa en överdriven bild av stödet för eller motståndet mot en politisk idé, ett parti eller en politiker. Det kan snedvrida vår bild av den politiska debatten, säger Linus Wahlberg.

Ett ramverk för att förstå automatiserad påverkan

I studien utvecklar Linus Wahlberg ett analytiskt ramverk utifrån begreppet misrepresentation. Det beskriver hur automatiserade konton kan förändra bilden av stödet för eller motståndet mot politiska aktörer och idéer.

Ramverket utgår från fyra principer för ett demokratiskt samtal: proportionalitet, transparens, pluralism och möjlighet till deltagande. Bottar kan till exempel få en ståndpunkt att framstå som mer utbredd än den är, göra det otydligt vem som står bakom ett budskap eller bidra till ett samtalsklimat som gör att människor drar sig för att delta. Ramverket kompletterar etablerade begrepp som desinformation och misinformation genom att fokusera på hur automatiserad aktivitet kan påverka vår uppfattning om det politiska samtalet som helhet.

Studien visar hur ramverket kan användas

För att pröva ramverket analyserar studien över 85 000 valrelaterade inlägg som publicerades under de sex veckorna före riksdagsvalet 2022. Omkring 15 procent av de aktiva kontona bedömdes sannolikt vara automatiserade. De stod samtidigt för omkring 22 procent av alla inlägg i materialet.

Studien visar tydliga mönster i vad de automatiserade kontona publicerade. Av de konton som försökte påverka bilden av politiska aktörer var en stor majoritet inriktade på att kritisera det ’rödgröna’ blocket. De använde bland annat starkt negativt språk, bilder och memer.

Samtidigt finns en osäkerhet i att identifiera bottar. Klassificeringen bygger på sannolikheter och beteendemönster. Studien kan inte heller avgöra vem eller vilka som låg bakom de identifierade kontona.

Hög tillit är inte automatiskt ett skydd

Studien diskuterar också vad den här typen av påverkan kan innebära i samhällen med hög tillit, som Sverige och övriga Norden.

– Hög tillit är en styrka, men den ska inte tas för given som ett skydd mot den här typen av informationspåverkan. Om människor litar på sitt informationslandskap kan det också finnas en risk att de inte alltid granskar det de möter lika kritiskt, säger Linus Wahlberg och fortsätter:

– Om vi ser bottar enbart som ett verktyg för att sprida falsk information riskerar vi att missa en viktig del av problemet. Vi behöver också förstå hur automatiserade konton kan förändra själva bilden av vilka människor och åsikter som finns i det politiska samtalet.

Resultaten är uppskattningar

Att identifiera bottar är svårt. I studien användes maskininlärningsverktyg som analyserade bland annat aktivitetsmönster, metadata och kontobeteenden. Analysen kompletterades med flera manuella kontroller. Linus Wahlberg betonar därför att denna typ av siffrorna alltid ska ses som uppskattningar.

– Det finns inget facit för vilka konton som är bottar. Botidentifiering är en katt-och-råtta-lek: när bottarna blir mer sofistikerade blir de också svårare att upptäcka. Resultaten ska därför ses som sannolika indikationer på automatiserat beteende, inte som slutgiltiga bevis, säger han.